Frågor och svar

  • Statsbidraget kan användas för att avsätta resurser för att utarbeta en överenskommelse, och för att utveckla samverkan inom en överenskommelse. Det kan handla om personalkostnader, studiebesök, workshops eller kompetensutveckling. Statsbidraget kan inte nyttjas för insatser till arbetssökande individer.

  • Det är pågående, befintliga jobbspår med deltagare och planerade jobbspår som ska redovisas.

  • Ja

  • Ja – individer i behov av stöd från kommun och Arbetsförmedling, oavsett ålder.

  • Ja

  • Nej inte som ett lokalt jobbspår om det inte finns arbetsgivare kopplat till jobbspåret. Däremot är förberedande spår mycket bra att jobba med som förberedande insats.

  • Varför minst tre kommuner? Vi önskar gärna bygga samman den här överenskommelsen med arbetet inom Samordningsförbundet och där "ställer det till det" med kravet på tre kommuner (där vi är två kommuner).

    Att kunna använda sig av kommunal vuxenutbildning för att rusta individer i lokala jobbspår har varit en framgångsfaktor. Ett krav om att minst tre kommuner söker statsbidrag för regional yrkesvuxenutbildning finns idag. Därför har Dua bedömt det som ett realistiskt och ändamålsenligt krav, också i förhållande till Arbetsförmedlingens förändrade organisation. (Två kommuner kan välja att utveckla en överenskommelse tillsammans med Arbetsförmedlingen enligt Duas modell, men kan inte söka statsbidraget. Dua kommer fortfarande att finnas tillgängligt för stöd.)

  • Dua har erhållit 52 miljoner kronor för 2020. Majoriteten av medlen är avsatta för utlysning 2019:1. Eventuella ytterligare utlysningar har Delegationen ännu inte tagit ställning till.

  • Vad händer med överenskommelsen som redan finns idag mellan kommun och Arbetsförmedlingen och som för en del gäller tillsvidare?

    Om ny överenskommelse undertecknas, slutar de gamla att gälla. Vill man behålla en äldre giltig överenskommelse behöver den troligtvis revideras, givet Arbetsförmedlingens förändrade förutsättningar och de förändringar som sker inom kommunen såväl som utifrån förändringar i arbetssökandes sammansättning. Något statsbidrag kan inte sökas för detta men Dua rekommenderar ändå att en revidering utgår från de av Duas identifierade utvecklingsområdena (nedan)

    1. Samverkan bör ske mellan flera kommuner gemensamt och Arbetsförmedlingen
    2. Samverkan bör bygga på en, samlad, överenskommelse
    3. Målgrupp bör vara de individer som har behov av stöd och insatser från både kommun och Arbetsförmedling.
    4. Organisering av samverkan och arbetet kring individen behöver ses över
    5. Samverkan om unga som saknar en fullföljd gymnasieutbildning och/eller har en funktionsnedsättning bör tydliggöras
    6. Samverkan om deltagare i etableringsprogrammet som bedöms inte kunna matchas mot jobb inom programtiden behöver tydliggöras och vid behov utvecklas
    7. Matchning genom lokala jobbspår bör utvecklas
  • Endast om arbetsgivare med rekryteringsbehov är kopplat till spåret och då är det enligt Duas definition ett lokalt jobbspår.

  • Det är rimligt att Arbetsförmedlingen löser det internt så det räcker med en underskrift.  

  • Ja det är rätt att överenskommelsen bör gälla för de som bedöms ha behov av stöd från både kommuner och Arbetsförmedlingen.

  • Många jobbspår riktar sig till flera arbetsgivare, ofta mindre, inom en bransch. Det finns inga volymkrav för lokala jobbspår, ett jobbspår kan därför ha bara en eller två deltagare. Det krävs en arbetsgivare med rekryteringsbehov som deltar i processen kring dels vilka kompetenser som är nödvändiga för en anställning, dels vad/hur individen ska kunna rustas – svenska om det krävs (sfi eller yrkessvenska), praktik, utbildning, arbetsgivarens internutbildning mm samt upplägget och genomförandet av jobbspåret.

    Kommuner är också själva arbetsgivare och bör organisera jobbspår för den egna kompetensförsörjningen.

  • Hur man inom ramen för en överenskommelse löser detta kan variera. Avsikten är att skapa förutsättningar för kommunerna att kunna tillgodose kompetensbehoven hos arbetsgivarna i hela sitt samverkansområde, samlat inom ramen för de lokala jobbspår som ingår i överenskommelsen. Förutsättningarna att sätta samman jobbspår som möter arbetsgivares behov av kompetens och effektivt rustar arbetssökande förbättras om kommunerna samverkar om de utbildningar som kan vara aktuella.

    Ett vidare syfte med att beskriva hur man tillgängliggör ett utbud av regional yrkesinriktad vuxenutbildning är att förbättra möjligheterna att nyttja ”hela verktygslådan” och därmed effektivare rustning och matchning inom ramen för samverkan.

    Det gemensamma utbudet bör vara tillgängligt för arbetssökande, oavsett bostadsort i det aktuella området, genom att de ges möjlighet att delta i alla jobbspåren och därmed i yrkesvux. Hur ett gemensamt rekryteringsförfarande av deltagare/elever från samtliga kommuner till de yrkesvuxutbildningar som används inom de lokala jobbspåren kan möjliggöras bör beskrivas i överenskommelsen.

    En utgångspunkt för Duas krav på samverkan mellan minst tre kommuner är förordningen om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning. I denna ställs krav på att minst tre kommuner ska samverka om planering och genomförande av utbildningen, i syfte att öka utbildningsutbudet för enskilda och tillgodose behoven på hela arbetsmarknaden i de samverkande kommunerna. Hur kommunerna valt att tolka kravet på samverkan varierar över landet. Det gör därmed också omfattningen av samverkan. I en del samverkansområden handlar det enbart om en gemensam ansökan om statsbidrag varefter medlen fördelas ut till varje enskild kommun. I andra samverkansområden finns beslutade samverkansavtal med fördelningsprinciper för gemensamt utbildningsutbud och fritt sök för invånarna i de kommuner som ingår i samverkansavtalet. Att samverkansområden kan erbjuda ett gemensamt utbildningsutbud ser Dua som en viktig grund för att yrkesvux ska möta arbetsgivares och individers behov, inte bara genom lokala jobbspår.

Kontakta oss avseende denna utlysning