Du är här

Lärprojekt

 

I Duas uppdrag (SFS 2015:68) framgår att kampen mot ungdomsarbetslösheten förutsätter en bred mobilisering och samverkan med bland annat arbetsmarknadens parter, kommuner och landsting, det privata näringslivet och det civila samhällets organisationer. Dua driver därför under 2016 och 2017 i samarbeta med Arbetsförmedlingen ett lärprojekt för att systematisera och sprida väl fungerande arbetssätt inom ramen för de befintliga överenskommelserna mellan kommun och Arbetsförmedling samt i företag som anställer unga och unga nyanlända.

Två delprojekt – kommuner och företag

Lärprojektet är delat i två delprojekt. I delprojekt 1 deltar 15 utvalda kommuner och lokala representanter för Arbetsförmedlingen. I delprojekt 2 deltar 5 utvalda företag.

Delprojekten har egna styrgrupper men använder sig av samma beprövade metod för kunskapsutveckling. Under ett år kommer deltagande kommuner och företag att delta i fem workshops utifrån olika teman. Varje workshop sammanfattas i en tematisk skrift som blir . Efter att kunskapsinsamlingen är genomförd sammanställs resultatet i en slutrapport som presenteras av IPF och Dua under senhösten/vintern 2017.

Styrgrupperna är mottagare av den kunskap som alstras och ansvarar för spridning och tillvaratagande av relevanta resultat, därför skiljer de sig åt. De delar i projektet som rör forskningen genomförs av disputerade forskare från Institutet för personal- och företagsutveckling (IPF). Ansvarig på IPF är Katarina Barrling (fil.dr.).  Övriga forskare som deltar är:

• Birgitta Södergren (docent),
• Teresia Stråberg (fil.dr.),
• Fredrik Molin (fil.dr.),
• Bo Månsson (sakkunnig),
• Johan Hansson (fil.dr.)

Delprojekt 1, kommunprojektet

I kommunprojektet deltar representanter från kommunen och Arbetsförmedlingen i

Falun Skellefteå Strömsund Söderhamn Umeå Värnamo Oskarshamn Solna

Trelleborg Vänersborg   Botkyrka Göteborg Malmö Stockholm Västerås

I styrgruppen för delprojekt 1 sitter

• Delegationen för unga till arbete
• Arbetsförmedlingen,
• Sveriges Kommuner och Landsting, SKL,
• Kommunal,
• Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar

Projektet ska bidra till fördjupad kunskap inom flera teman och perspektiv, till exempel:

• Samverkan med arbetsgivare. Att analysera om det finns ett lokalt arbete riktat mot arbetsgivarna eller om helt andra faktorer har varit avgörande (geografin, infrastruktur etc).
• Individfokuserat arbetssätt. Att undersöka hur ett individfokuserat arbete för unga ser ut i praktiken, vilka verktyg finns, vilka aktörer är inblandade, vilka möjligheter eller svårigheter finns i arbetet. Särskilt fokus på uppsökande verksamhet, och verksamhet för unga med funktionsnedsättning.
• Välutvecklat arbete med nyanlända unga. Att undersöka hur ett individfokuserat arbete riktat mot unga nyanlända ser ut i praktiken, vilka verktyg finns, vilka aktörer är inblandade, vilka möjligheter eller svårigheter finns i arbetet.
• Samlokaliserad verksamhet med Arbetsförmedlingen. Det är många kommuner som planerar samlokalisering under 2016. Därför är det relevant att identifiera möjligheter, utmaningar och belysa olika samverkansformer.
• Utbildning. Att möjliggöra att unga fullföljer gymnasiet, eller tillhandahålla vuxenutbildning för att svara mot arbetsgivarnas kompetensbehov är viktiga delar i ett arbete för att minska ungdomsarbetslösheten långsiktigt. Projektet undersöker hur utbildning kan bli tillgänglig och flexibel och svara mot arbetsgivarnas behov.

Delprojekt 2, företagsprojektet

De företag som deltar i projektet är

• Axfood
• Nordic Choice Hotels
• Swedavia
• Uniguide

I styrgruppen för delprojekt 2, företagsprojektet sitter

• Almega
• Arbetsförmedlingen
• Delegationen för unga till arbete
• Företagarna
• Handelsanställdas förbund
• Svensk Handel
• Unionen

För varje framgångscase ges utrymme att diskutera hinder såväl som möjligheter. Exempel på teman kan vara:

• Rekryteringsprocessen. Hur ser processen vid rekrytering ut? Vilka initiativ tas, hur ser beslutsgången ut, vilka olika delar av organisationen involveras? Vilka hinder finns? Hur bemöter man dessa? Hur identifierar man rätt sökande?
• Att behålla personal. Hur säkrar man kompetens? Vilka erfarenheter finns av att bidra till utbildningsutbudets kvalitet? Vidareutvecklar man personal?
• Relevant kompetensförsörjning. Hur och av vem har företagets behov definierats? Förs en diskussion om detta, löpande eller vid specifika tillfällen? Hur formuleras behoven, i organisationen och utåt?
• Kunskap om målgruppen/målgrupperna. Hur får företaget kunskap om målgruppens behov av anpassning eller förutsättningar för en god introduktion? Vilka erfarenheter har företagen gjort av sina rekryteringar? Vilka mervärden finns, vilka hinder har identifierats?
• Samverkan med andra organisationer. Hur ser samarbetet med Arbetsförmedling, kommun, civilsamhälle med flera aktörer ut? Vem tar initiativ? Sker det systematiskt eller mer ad hoc?