Du är här

Språk öppnar dörren till industrijobb

Den stora utmaningen i den processen är nyanländas språkfärdigheter. Många har redan jobbat inom industri eller som ingenjörer i sina hemländer, men utan svenskakunskaper blir det svårt att förstå instruktioner och säkerhetsregler samt att jobba i team. För de som saknar en industribakgrund är utmaningen ännu större. För att överhuvudtaget komma in på yrkesutbildningarna krävs ofta 2–3 års svenskastudier.

För att lösa problemet har Eskilstuna kommun utvecklat ett jobbspår som kombinerar svenskastudier med yrkeskurser. Kommunen erbjuder sedan tidigare yrkesutbildningar inom bland annat lager och logistik, och många av Eskilstunas industriföretag rekryterar direkt från dessa utbildningar. Utmaningen blev därmed att anpassa dem till personer som inte talar flytande svenska.

”De nyanlända får sfi-undervisning på halvtid, och yrkesutbildning hos oss på halvtid”, förklarar Lars Ollson, VD på Kunskapscompaniet som anordnar yrkesutbildningarna.

För infödda svenskar tar utbildningen 30 veckor. För de nyanlända har man istället sänkt tempot och spridit ut den över nästan ett helt år. Innehållet har också anpassats till de nyanländas svenskanivå.

Utbildningen planerades tillsammans av kommunen, Kunskapscompaniet, sfi och arbetsgivarna. Sfi-lärarna och yrkeslärarna träffades för att koordinera sina insatser. Kurserna plockades från transport- och fordonsprogrammet. Utbildningen börjar med en orienteringskurs och fortsätter med lager och processer, service och bemötande. Även säkerhet, juridik, arbetsrätt, ekonomi och liknande moment ingår.

Efter att utbildningen hade utformats slöts en överenskommelse med Arbetsförmedlingen som gjorde det möjligt för sfi-elever att gå utbildningen med bibehållen etableringsersättning.

Kommunen skötte antagningen och valde ut 23 av 40 sökande. Personerna befann sig på vitt skilda sfi-nivåer, och fastän de läste i samma klass matchade lärarna undervisningen till de olika individernas svenskafärdigheter.

Förutom att det är en utmaning för lärarna påpekar Lars att det också är krävande för eleverna: ”Tidigare läste de bara sfi och gjorde ingen praktik. Vår känsla är att deltagarna kämpar oerhört mycket.”

Även praktiken individanpassas då deltagarna är duktiga på olika saker, påpekar Lars: ”Några har svårt för svenska men presterar jättebra på till exempel truckutbildningen. Det gäller för oss att hitta lösningar som passar individerna.”

Det första målet med jobbspåret är att deltagarna ska få sommarjobb efter praktiken. Många av lagren tar in över hundra sommarjobbare, och flera av dessa blir sedan fast anställda.

Många av företagen rekryterar redan industriarbetare från Kunskapscompaniets utbildningar, vilket har gjort att det redan finns ett stort nätverk av företag som även kan ta emot nyanlända elever. ”Inledningsvis brukar företagen anställa nyanlända för att vara lite snälla”, förklarar Lars. ”De upptäcker dock snabbt att det är ett bra sätt att rekrytera på. Vissa företag som DHL och H&M har också en plan för att öka mångfalden bland de anställda, så de vill vara med både för att visa samhällsansvar men också för att de ser en nytta i det.”

Vissa företag har dock dragit sig ur samarbetet då de anser att det är en säkerhetsrisk om de nyanlända inte kan svenska tillräckligt bra. ”I de fallen försöker vi matcha dem med de nyanlända som har bäst svenskakunskaper, eller så får vi helt enkelt avsluta samarbetet och fokusera på företag som inte har lika riskfyllda arbetsmiljöer.”

Lars hoppas att fler företag ska haka på, men det är svårt att få med sig de företag som inte har ett långsiktigt rekryteringsbehov eller resurser till handledning.

Gynnsam relation

Ett företag som har tagit emot nyanlända är CH Industry. De producerar komponenter åt stora fordonsföretag som Volvo och Scania och måste ständigt anpassa sig till skiftande orderingångar. ”Vissa år måste vi varsla, och sedan kan vi behöva återanställa dem året därpå. Det svänger så pass mycket. Är man då inte flexibel och aktiv i bemanningen så klarar man sig inte”, förklarar Daniel Serrander som är VD på CH Industry.

Två nyanlända gör för närvarande sin praktik hos dem. De är på plats en åt gången och praktiserar varannan vecka och läser sfi varannan vecka. Den ena av dessa är Lawrence Younan från Irak som är utbildad ingenjör i sitt hemland. ”Jag är inte så förtjust i skolan, jag föredrar att vara ute och jobba” säger han och ler.

Lawrence arbetar främst med enklare industrisysslor i verkstad och lager. När företaget byggde en ny arbetslinje kunde han dock använda sina tidigare förvärvade kunskaper till att lösa ett komplicerat ingenjörsproblem. ”Förhoppningsvis kan vi ge honom fler sådana specialuppgifter framöver”, säger Daniel.

Även Siamak Maghsoudi från Iran gör sin praktik på CH Industry. Han kom till Sverige i juli 2015 och började sfi i februari 2017. Siamak är också ingenjör och arbetade tidigare med mekanik på en fabrik i Iran. När han började på CH ville han helst arbeta med liknande uppgifter som i hemlandet, men på grund av språkbegränsningar har han fått börja med att plocka och packa varor på lagret. ”Det fungerar mycket bra, jag pratar mycket med de andra anställda vilket är bra språkträning”, säger han.

Svenskakunskaper är nyckeln

CH Industry har satsat på att utbilda handledare som tar hand om praktikanterna och hjälper dem att komma in i arbetet. Kunskapscompaniet skriver kontrakt med alla företag och försäkrar sig om att de erbjuder handledning. ”Vi ger en väldigt kort handledarutbildning och går bara igenom vad som händer vid olyckor samt vem som är ansvarig för säkerhet och liknande”, säger Lars på Kunskapscompaniet.

Enligt Daniel har handledarsatsningen varit ett framgångsrikt koncept, även om det också har varit en betydligt större utmaning än väntat för företaget. ”Utmaningen sitter i språket”, säger Daniel. ”Vi utgick ifrån att de kunde bättre svenska, men det har varit jättesvårt med kommunikationen. Det är en utmaning för både dem och de andra anställda.”

En som har erfarenhet av detta är Mats Jacobsson. Han arbetar sedan många år på CH och är den som handleder Lawrence och Siamak.

”Yrkesmässigt är de jätteduktiga. Utbildningsmässigt har de högre kompetens än jag. Det är bara språket det sitter i”, förklarar Mats. Många av arbetsuppgifterna kräver att de anställda läser instruktioner, ställer frågor och jobbar i team. Alla sådana moment blir svåra när språket brister.

”Man måste prata väldigt enkelt och inte för fort eller använda slang. Det finns många ord som är självklara för mig men inte för dem. Vad betyder till exempel ”Lilla blästringen” eller ”ställage”? För sådana ord måste jag hitta andra sätt att förklara. Man uppfinner ett kreolspråk för att förstå varandra. Ibland får vi använda Google Translate som sista utväg”, förklarar Mats.

Han påpekar också att både Lawrence och Siamak är väldigt ivriga att arbeta – ibland nästan för ivriga. ”De säger till mig att jag är läraren som ska se på, och att de ska jobba. Men ibland när jag frågar dem om de har förstått en arbetsuppgift så säger de ja men menar nej. De vill inte visa att de inte förstår. Det blir jättefel. Då säger jag till dem att de måste ta bort skämskudden och vara ärliga.”

Mats påpekar att han trivs i handledarrollen, men att det kan vara tufft. Han tror att både handledarna och deltagarna skulle behöva mer träning i förväg: ”Vi handledare kanske skulle kunna träffa dem tidigare, exempelvis genom att besöka dem i skolan.” Han tror också att det hade varit bra med någon typ av mellansteg där deltagarna får fler förberedelser om hur det är att vara på en svensk arbetsplats. ”Det är tufft att gå direkt från sfi ut till ett företag”, påpekar Mats.

Daniel tror framförallt att mera svenskaträning är nyckeln, och att två månaders extra språkutbildning innan praktiken skulle göra processen mycket lättare: ”Det är superfina killar med bra utbildning som börjar om på en nivå som egentligen är alldeles för låg för dem. Men i och med att de inte kan svenska så finns det inte så många avancerade arbetsuppgifter att välja på.”

Vanligtvis börjar praktikanterna arbeta själva efter bara några dagar, men de nyanlända behöver en handledare som följer med i flera veckor eller längre: ”Det är farliga miljöer, man måste kunna kommunicera kring säkerhet”, påpekar Daniel. Han förklarar också att arbetet kräver mycket användning av företagets datorsystem som är på svenska: ”Vi vågar inte låta dem hantera det själva än. Om vi gör en felleverans till en stor kund som Scania vore det en katastrof för oss.”

Företaget har provat att ha med en tolk som hjälper till. Det har dock blivit för komplicerat när både handledaren och översättaren ska följa praktikanten under dagen.

En språngbräda in i samhället

Daniel förklarar att CH Industry har en välutvecklad struktur för praktikanter sedan tidigare vilket gör att de kan ta hand om de nyanlända trots språkbegränsningarna. Däremot tror han att det är kämpigt för företag som saknar sådana rutiner, såvida inte praktikanterna kan mer svenska.

Pernilla Lindström är rektor för sfi på Eskilstuna kommun och en av initiativtagarna till jobbspåret. Hon tror att de utmaningar som CH Industry haft beror på att lager- och logistikspåret startades med för kort varsel: ”Vi hade behövt mer förberedelser och kommunikation för att det skulle bli riktigt bra. Det är en lärdom inför framtida omgångar”.

Med tiden tror dock Daniel att praktikanterna kommer bli en del i gänget allteftersom de blir bättre på svenska. Det ökar också möjligheten att växla mellan ett större antal arbetsuppgifter och på så vis lära känna fler anställda. Personalen kan då se att Lawrence och Siamak har en hög kompetensnivå och utbildning: ”De anställda respekterar dem som gör ett bra jobb”, säger Daniel.

Enligt honom är detta extra viktigt på mindre företag som CH Industry: ”Väldigt få av våra anställda slutar, vi har haft samma arbetskraft i många år. Det har lett till en stark, familjär kultur som kan vara svår att komma in i för nya personer. Genom praktikanterna har vi dock sakta men säkert mjukat upp de andra anställda, och med tiden har fler och fler i personalen velat utbilda sig till handledare.”

Praktiken bidrar också till att stärka självförtroendet och bygga grunden för en ny karriär. Genom att börja med enklare sysslor och träna svenska tror Daniel att nyanlända som Lawrence och Siamak återigen kan börja arbeta med mer avancerade jobb: ”Hos oss får de ett kontaktnät och referenser. De kan bevisa att de passar tider, är flitiga och kan språket. Det är otroligt värdefullt. Vitsord är avgörande för att få jobb, speciellt i en stad som Eskilstuna där alla företagsledare känner varandra.”

Som exempel anger Daniel en yngre man från Iran som började arbeta på CH Industry under hösten 2017: ”Han ansträngde sig jättemycket med språkutbildningen och talar nu jättebra svenska efter bara ett halvårs språkutbildning och arbete.”

Pernilla på kommunen delar den bilden: ”Vi ser att vinsterna med jobbspåret framför allt är att deltagarna har ett mycket tydligt och konkret mål som ligger inom en överskådlig framtid. Lärandet blir meningsfullt eftersom det sker i det sammanhang som de sedan ska jobba i.”

Lars på Kunskapscompaniet berättar att av 23 antagna till jobbspåret är samtliga kvar. Utöver CH Industry har bland annat H&M och andra företag tagit in praktikanter till sina lager och är mycket nöjda. Några har redan blivit lovade sommarjobb när praktikperioden är över. Redan nu planeras därför nästa omgång av jobbspåret som startar till hösten.

Text: Markus Bergström, Gullers Grupp​
Foto: Paul Björkman samtliga foton