Du är här

Arbetslivskunskap hjälper unga nyanlända till arbete i Kristianstad

Målet med projektet är att skapa en metod för arbetslivskunskap för nyanlända ungdomar på IM-programmet i gymnasiet i åldern 16-21 år. 4 gymnasieskolor i 3 kommuner är med i projektet och samtliga kommuner har en hög ungdomsarbetslöshet och tagit emot många nyanlända ungdomar.

Nyckeln till framgång har varit delaktighet och ledordet har varit tillsammans – alla behövs för att det här ska bli bra. Vi började med att träffa rektorerna, därefter lärare och sedan ungdomarna själva som fick berätta hur de ser på arbetsmarknaden i Sverige och hur de ser på sin framtid. Det var fem återkommande yrkeskategorier som kom upp gällande ungdomarnas framtidsmål: läkare, apotekare, ingenjör, ekonom och tandläkare.

Samtliga ungdomar upplevde att det är krångligt att söka jobb i Sverige och att de inte vet hur man går till väga. De önskade även konkreta planer för hur de ska nå sina mål – vad ska de göra och när ska de göra det. De upplevde att den hjälp de fick från studie- och yrkesvägledarna var att googla fram olika utbildningsvägar själva men det var för svårt. Många av ungdomarna mår även väldigt dåligt då de inte vet om de får stanna i Sverige eller inte.

Mot ovanstående bakgrund skapades en metod med block för arbetslivskunskap utifrån ungdomarnas önskemål. Målet var att bredda ungdomarnas kunskap om olika utbildningsvägar och inom vilka yrkesområden det finns jobb. Ungdomarna kunde räkna upp 5 yrkeskategorier medan det finns över 7000 stycken yrkeskategorier till enligt Arbetsförmedlingens SSYK-lista. I Sverige råder dessutom en arbetskraftsbrist där företagarna skriker efter rätt kompetens.

Vi sökte efter goda exempel och försökte hitta kommuner som redan var bra på det här med arbetslivskunskap. Det visade sig vara svårt. Vi märker överlag i projektet att många i Sverige sitter på varsin kammare och uppfinner hjulet om och om igen vilket är galet då vi alla sitter i samma båt. Under projektets gång har vi skickat ut allt material i arbetslivskunskap till ca 100 verksamheter från Malmö till Kalix för att sprida kunskapen om arbetslivet. Allt material är även olåst så att verksamheterna själva kan anpassa och bygga om metoden och innehållet utifrån sin målgrupp.

Vi skapade en arbetsgrupp med ca 20 lärare och studie- och yrkesvägledare som skulle engagera sig i materialet och göra det levande i skolorna. Då projektledaren och studie- och yrkesvägledaren i projektet inte hade jobbat i skolans värld innan så behövdes lärarnas kompetens. I början kändes det lite märkligt för mig som projektledare att man valde en projektledare utan erfarenhet från skolans värld vilket jag nu ser som en enorm framgångsfaktor. Detta då skolans värld har tämligen cementerade strukturer, stark integritet och kultur samt ovana att arbeta över gränserna både inom och utanför den egna skolan. Som lyckligt ovetande projektledare kunde jag ställa obekväma frågor och komma in och föreslå nya sätt att arbeta.

Vi har även i arbetsgruppen i DUA arbetslivskunskap skapat ett naturligt forum för erfarenhetsutbyte och samarbete som tidigare inte har funnits. Vi stötte hela tiden på hinder, man menade på att tiden för arbetslivskunskap och att skapa material inte finns för lärarna. Det finns heller inte tid för att kontakta företag. Det var även svårt att skapa en metod som passade samtliga skolor då de har helt olika upplägg, organisation och strukturer.

En av lärarna sa vid första mötet i arbetsgruppen: ”vi vill ha det serverat på silverfat” och då började uppbyggnaden av följande moduler av arbetslivskunskap som skulle ses som ett smörgåsbord som skolorna kunde välja ifrån:

1. Introduktion Arbetslivskunskap
2. Studiebesök Arbetsförmedlingen
3. Vilka vägar finns det till jobb? Studie- & yrkesvägledare
4. Hemuppgift –intervjua en yrkesverksam inom ditt intresseområde
5. CV, personligt brev & tyda en jobbannons
6. Intervjuträning anställningsintervju
7. Föreläsning av en företagsrepresentant med flera
8. Föreläsning från facket
9. Arbetsrättsliga begrepp samt förekommande ord i anställning
10. Studiebesök företag
11. Starta eget företag
12. Kommunikation och sociala koder
13. Heta stolen
14. Övrigt material och gruppövningar

Vi stöter hela tiden på hinder i form av att resurserna inte finns i skolorna. Därför har vi inte fläskat på med DUA-medlen utan vi har hela tiden haft som ledstjärna att det ska leva vidare på befintliga medel. Därför har vi fokuserat på att det ska passa in i samtliga ämnen och det kan även plockas ihop som en temadag.

Ett vinnande koncept har varit just delaktighet och att vi har med oss godis och fika vart vi än kommer. Fika är helt klart underskattat! Det var väldigt laddat i de första mötena i lärargrupperna och hos rektorerna då de har varit projekttrötta och i den nya världen behövde vi förtjäna respekt och förtroende. Fikat gav en avväpnande start på mötet och ödmjukhet och prestigelöshet har tveklöst varit nyckeln till framgång.

Samarbetet med Arbetsförmedlingen har varit helt fantastiskt! De har varit oerhört generösa med information och varit öppna för att anpassa och bygga föreläsningar för ungdomarna på deras nivå.

Intresset och suget är enormt hos ungdomarna och de är mer förberedda inför sina samtal hos studie- och yrkesvägledarna efter att ha deltagit i några av modulerna i arbetslivskunskap.

Lektionsmaterial i all ära men det är i ungdomarnas kontakt med företagen och verkligheten som polletterna trillar ned och där vi verkligen gör skillnad. Ungdomarna är även väldigt intresserade av löner och snabba vägar till jobb (tillexempel genom en yrkesutbildning) där vi märker stor skillnad mot när vi var ute och träffade eleverna i början av projektet. Eleverna ser flera vägar vidare och har flera planer på vad de ska jobba med i framtiden.

Svårigheten är fortfarande tillgängligheten i skolorna och att vi får ligga i och jaga för att arbetslivskunskapen ska bli en del av den ordinarie verksamheten. Vi kommer att nå det mål vi satt men vi nöjer oss inte där utan det här ska bli en del av den ordinarie undervisningen i skolorna. En annan stor utmaning är att skolorna strukturerar om hela tiden och personalomsättningen är hög både bland lärare, SYV:are och rektorer så vi jobbar hela tiden för att skolorna ska bygga upp metoden i arbetslivskunskap så att det inte är personbundet.

Fortsättning följer och tanken är ett fortsatt samarbete med arbetsmarknadsenheterna och barn- och utbildningsförvaltningarna. DUA-effekten har blivit samverkan mellan förvaltningar, kommuner, yrkesprofessioner och myndigheter på riktigt och inte bara genom tomma ord. När vi samverkar på riktigt så gör det verklig skillnad för ungdomarna!

Vem som helst kan maila mig på heidi.bein@kristianstad.se så skickar jag ett USB-minne med komplett material.

Observera att denna text inte är skriven av Dua. Textförfattaren ansvarar för informationen i artikeln.