Du är här

Lil Ljunggren Lönnberg

Du kan också lyssna på intervjun direkt via hemsidan eller din vanliga podcast-app.

Dua har i uppdrag att stödja kommuner och Arbetsförmedlingen i deras samverkan om unga och nyanlända som är i behov av stöd från både kommun och Arbetsförmedling för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Samarbete är grunden för ett väl fungerande arbete på individnivå och dialog mellan olika aktörer och enheter kan bidra till en bättre samverkan. 

Coronapandemin påverkar möjligheter till samverkan

Coronavirusets spridning har påverkat samverkan på flera sätt. Inte minst har risken för smittspridning gjort det svårare att samverka rent praktiskt då det inte går att träffas i fysiska möten lika enkelt. Dua har under hösten ersatt fysiska möten med digitala dialogmöten vilka har uppskattats av många lokalt. Den ökade arbetslösheten till följd av pandemin har fått stora konsekvenser.

– När Dua startade 2014 var det för att möta den höga ungdomsarbetslösheten. Då utvecklade man samverkansformer som vi nu vet är lyckosamma. Det är till exempel att ha ett uppsökande arbete och att göra det lätt att ta kontakt genom att erbjuda En väg in, förklarar Lil Ljunggren Lönnberg.

Det är också viktigt att det finns insatser där man kombinerar utbildning och arbete, exempelvis genom lokala jobbspår.

Arbetsförmedlingen har i uppdrag att samverka här och nu

Reformeringen kommer inte att vara avslutad när Duas uppdrag tar slut i december 2021. Det är ännu inte klart hur myndighetens uppdrag kommer se ut efter reformeringen.

– Vi utgår inte från vad vi tror att reformeringen kommer att innebära. Enligt nuvarande uppdrag ska Arbetsförmedlingen samverka såväl strategiskt som på individnivå. Närmaste året måste vi fortsätta och utveckla den samverkan vi har. Där efter måste politiken ta ställning till hur man kan hantera samverkan i det nya landskapet, säger Lil.

Vad händer efter att Dua avslutar?

– Jag tror inte att vi idag kan säga vad som kommer att hända men jag tror inte att frågan om att använda upphandlade aktörer i större utsträckning är ett hinder. Många kommuner upphandlar redan idag sin kommunala vuxenutbildning och Arbetsförmedlingen upphandlar stora delar av sina insatser. Men man måste då i överenskommelser och avtal skriva in att man ska samverka också med de fristående aktörerna.

– Avgörande är hur man formulerar uppdraget till Arbetsförmedlingen, och vad kommunernas roll ska vara. Min personliga uppfattning är att om kommunerna skulle tillåtas bli aktörer och upphandlas av Arbetsförmedlingen med samma villkor som fristående aktörer skulle man slå sönder den samverkan som finns idag. Och ingen kan lösa uppdraget ensam, om en arbetslös till exempel behöver utbildning för att få ett arbete så krävs samverkan.