I det tredje avsnittet av Duas intervjuserie, möter programledare Maja Dahl, Lars Stjernkvist som fram till nyligen varit kommunstyrelsens ordförande i Norrköpings kommun. Kommunen var tidig med att formalisera samverkan med Arbetsförmedlingen, redan innan Dua inrättades, men det var först då 2015 när man började arbeta fysiskt tillsammans och som det blev elektriskt.
Du kan också lyssna på intervjun direkt via hemsidan eller din vanliga podcast-app. Leta efter Duapodden.
Innan Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen tecknade en Dua-överenskommelse fanns avtal om samarbete som klargjorde respektive parts ansvar som skulle göra vad mellan parterna. Men när man 2015 formulerade sin första Dua-överenskommelse och parterna gick från att fördela ansvar till att faktiskt arbeta gemensamt, började det hända saker. Lars beskriver känslan som elektrisk.
- Det var först när vi började arbeta tillsammans fysiskt som det på allvar började hända saker. Det var då vi på ett smidigt sätt kunde ge den enskilde det stöd den behövde utan de sedvanliga trösklarna och hänvisningarna. Det var otroligt framgångsrikt.
Lokala jobbspår är en viktig del i samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen. I lokala jobbspår rustas individer för att möta arbetsgivares kompetensbehov genom sammanhängande kedjor av insatser där bland annat utbildning ingår. Lars ser goda möjligheter att använda yrkespaketen inom Yrkesvux i de lokala jobbspåren.
- Vi behöver jobba tillsammans, stat och kommun. Ibland är det staten som ska stå för resurserna och vi (kommunerna, red. anm.) som ska göra själva jobbet. Ibland är det så att vi måste dela upp arbetsuppgifterna och ibland göra saker tillsammans.
Lars pratar också om den statliga utredning om planering och dimensionering av gymnasieskolan och komvux han ansvarade för och om utmaningarna med att få flera kommuner att samverka kring vuxenutbildningen.
Samtalet berör även samverkan och dess skörhet. Lars lyfter att det tar lång tid att åstadkomma förändringar. Det är enkelt att fatta beslut men det tar tid att få organisationer att anpassa sig efter dem. Denna tröghet kan ha en poäng då det gör organisationer mer motståndskraftiga, men Lars tillägger:
- Vid kriser eller vid illa genomtänkta beslut där man slår sönder verksamheter kan det gå rasande fort. Har man väl förlorat en kompetens är det inte alldeles lätt att bygga upp den igen.
