Du är här

Transkribering - Lejla Fatic

Susanne Zander           Välkommen till årets andra Duapodd 2022! I årets poddar ligger fokus på samverkan om lokala jobbspår som en del i en lokal överenskommelse, den första podden 2022 handlade om vad ett jobbspår är, och då fick vi lyssna till Peter Agerhäll från Duas kansli. Vi kommer få höra från olika människor som jobbar med lokala jobbspår i årets poddar, från kommuner, från Arbetsförmedlingen, på arbetsplatser med mera.  Jag som leder samtalet heter Susanne Zander och jobbar på Duas kansli. Idag får vi veta mer om vad jobbspår kan bidra med i en kommun. Och den som ska försöka svara på den frågan är Lejla Fatic, enhetschef på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen, i Trollhättan. Trollhättan är en av de kommuner som under 2021 medverkade i Duas utvecklingsprojekt för fler och bättre lokala jobbspår. Välkommen Lejla!

Lejla Fatic                     Tack!

Susanne Zander           Jag tänkte att vi skulle börja från början. Vem är du och hur och när kom du i kontakt med lokala jobbspår?

Lejla Fatic                     Mitt namn är Lejla Fatic och jag arbetar som enhetschef på arbetsmarknadsenheten i Trollhättan. Jag skulle egentligen vilja säga att arbetet med de lokala jobbspåren har funnits under en längre tid i Trollhättan med det är först under de senaste två åren som vi har intensifierat vårt arbete kring de lokala jobbspåren.

Susanne Zander           Hur kommer det sig?

Lejla Fatic                     Dels handlar det om Arbetsförmedlingens reformering som egentligen startade där 2019. I samband med det fick kommunen också gå in och ta en större roll i många utav de frågor som vi har samverkat kring. Där var jobbspåren en av de frågorna som vi gick in och axlade lite större ansvar kring och blev mer delaktiga i. Så sen dess, 2019, har vi valt att fokusera mer på jobbspår.

Susanne Zander           Hur arbetar då Trollhättan med lokala jobbspår?

Lejla Fatic                     Vi arbetar strukturerat med våra lokala jobbspår och i nära samverkan med Arbetsförmedlingen och vårt kunskapsförbund där vi har vår vuxenutbildning. Vi utgår från arbetsgivarens kompetensbehov och bygger våra jobbspår baklänges där vi tittar på arbetsgivarens behov. Dels deras rekryteringsbehov och deras kompetensförsörjningsbehov och så bygger vi de utbildningsinsatser som arbetsgivaren bedömer vara nödvändiga att man har med sig för att kunna bli anställningsbar på deras företag. När vi satt den processen går vi ut och rekryterar deltagare till våra jobbspår.

Susanne Zander           Det är det du menar med baklänges, att börja med arbetsgivaren och inte med individen?

Lejla Fatic                     Precis, att man tittar till arbetsgivarens behov. Som kommunal verksamhet blir det baklänges. Tittar man från Arbetsförmedlingens perspektiv så är det nog rätt håll att tänka. Men för oss kommuner är det ofta individen vi tittar på först och sen letar vägar ut, men just i jobbspåren behöver vi tänka baklänges.

Susanne Zander           Vad tycker du är viktiga förutsättningar för ert arbete med lokala jobbspår?

Lejla Fatic                     Dels är det viktigt att avvara resurser som får tid att arbeta med de lokala jobbspåren för att det är tidskrävande. Vi tror också att det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning, mellan olika roller och vem som gör vad i ett jobbspår. Då vissa delar naturligt faller på kommunen och andra delar naturligt faller till Arbetsförmedlingen. Men det behöver också vara uttala vem som gör vad och vem som håller i processen, för det har vi sett har vart ett gynnande koncept i vår överenskommelse som vi har med Arbetsförmedlingen här lokalt. Att vi har en tydligt satt process kring vem som gör vad och när i processen som vem ska haka i, så att säga. Vi har även blivit mer effektiva i vår samverkan mellan vår jobbcoach och våra arbetsförmedlare, där vi har en strukturerad process, både på operativ nivå och på individnivå och det ser vi ger goda resultat. Det gör det också lättare för oss att introducera nya medarbetare in i processen, så att vår jobbspårsprocess inte är bunden till en viss person utan att det är en legitim process som är satt. Det ser vi är ett vinnande koncept, både för oss och våra samverkanspartners.

Susanne Zander           Och den har ni definierat i er lokala överenskommelse, eller har ni andra dokument där ni har specat den organisationen?

Lejla Fatic                     Den finns i vår överenskommelse och vi är inne nu, för vi har påbörjat vår revidering av vår överenskommelse som vi har tillsammans med Arbetsförmedlingen, Vänersborgs kommun och Grästorps kommun, och vår vuxenutbildning, där vi kommer att speca ner den ytterligare. Den finns i överenskommelsen idag men vi tycker ändå inte att den är tillräckligt nedspecad så vi kommer att fila extra på den i vår revidering framöver.

Susanne Zander           Spännande. Jag tänker att vi ska försöka bli lite konkreta för våra lyssnare, skulle du kunna beskriva arbetet med ett eller ett par jobbspår för våra lyssnare? Alltså hur går det egentligen till? Hur gör ni? Vilka insatser har deltagarna?

Lejla Fatic                     Jag har två favoritjobbspår, ett kortare och ett lite längre. Dels har jag vårt fastighetsskötseljobbspår som är på 6 månader och i samverkan med en lokal arbetsgivare här i Trollhättan, Servicehuset Väst. Det här är ett återkommande jobbspår som har återkommit vid flera tillfällen och sker i olika storlekar. Det som är lite unikt med det här jobbspåret är att vi kompetensförsörjer det här företaget, de rekryterar inte på något annat sätt än genom jobbspår, för att de tycker att det är ett sådant gynnande koncept. I vårt fastighetsskötseljobbspår har vi 6 månaders jobbspår totalt, under 1-6 månader får man yrkessvenska på vår vuxenutbildning. Man får också i starten 4 veckors praktikperiod på arbetsplatsen, där man tittar på de basala kraven, attityder och man tittar på hur man kan ta instruktioner och hur man faller sig in i gruppen. Parallellt med de 4 veckorna och starten med yrkessvenskan så ligger utbildningar som vi tillhandahåller på vår arbetsmarknadsenhet. Det är bland annat motorsåg och röjsåg och arbete vid väg och de utbildningarna ligger löpande över tid de 5 månaderna. Sen har vi en jobbcoach som jobbar jättetätt mot både företaget och deltagarna där uppföljning sker, tätt, både ute i företaget och enskilt med deltagarna och enskilt med företaget. Det här sker i samverkan med Arbetsförmedlingen så klart. Det är det kortare jobbspåret som jag ville beskriva. Sen har vi ett annat jobbspår som vi är lite extra stolta över och det är tillsammans med vår omsorgsförvaltning här i Trollhättan där vi har fått bli en del av deras rekryteringsprocess. Dels serviceassister som vi utbildar under 12 månader där man går ett jobbspår hos oss. Efter de 12 månaderna i vårt jobbspår så övergår man till omsorgsförvaltningen, ofta in på en sommaranställning för att arbeta under sommaren, för att sedan från augusti gå in i deras omsorgslyft, där man arbetar 50% och 50% studerar man till vårdbiträde, men är heltidsbetald. Det här är en del av det stora kompetensförsörjningsbehov som vår omsorgsförvaltning har. Där är inte Trollhättan unika, det är många kommuner som har ett stort glapp och man ser att många blir äldre men det är få som kan komma åt jobben inom den branschen. Under det jobbspåret har vi först en förberedande jobbspårsdel, som ligger på 3 månader, på vår folkhögskola, där man har förberedande insatser. Sedan går man in i jobbspåret och är 3 dagar i veckan ute på praktik eller extratjänst, introduktionsjobb har vi använt där. Då är man i direkt verksamhet och startar i köket, för att jobba med de arbetsuppgifterna, för att sedan jobba sig ut i mer vårdnära arbetsuppgifter längst med att jobbspåret löper på. Där får man bland annat lyftteknik och vårdnära arbete. Man introduceras in i dokumentationen, för det är en stor del inom omsorgens arbete. Parallellt med detta har vi vårdsvenska, då är man två dagar i veckan inne på folkhögskolan under det här året och får vårdsvenska på plats, samtidigt som vi har yrkessvenska i en digital app. Då är det företaget Lingio som vi använder oss utav. Då läser man både på plats och i appen. Detta håller på i ett år och sedan övergår man in i omsorgslyftet. Här är det också jättetätt samarbete både med omsorgen såklart, men här är våra jobbcoacher ute mycket hos enhetscheferna och möter det behov som finns och de frågor som dyker upp.

Susanne Zander           Spännande, kan du säga någonting om hur ni hittar deltagare till jobbspåren?

Lejla Fatic                     Dels så har vi våra egna ärenden, våra deltagare som redan är i gång, och då tittar vi främst i den ärendestock som vi själva har och tittar vilka vi kan matcha ut mot de jobbspåren som ligger i pipeline, utifrån den kravprofil som företagen har. Sedan lämnas även utrymme för Arbetsförmedlingen att anmäla in eventuella deltagare till jobbspåren. Sen sker det, som i vanlig ordning, att företagen får intervjua deltagarna och sedan göra ett urval ur de som presenteras.

Susanne Zander           Är det alltså så att omsorgsförvaltningen har träffat de som påbörjar den förberedande kursen på folkhögskolan redan innan de börjar kursen?

Lejla Fatic                     Japp!

Susanne Zander           Vad gör Arbetsförmedlingen i de här två jobbspåren?

Lejla Fatic                     I de här jobbspåren har de varit med inledningsvis och byggt upp jobbspåren och utbildningsinsatserna. De har också varit med i planeringen, så att innehållet blir bra och att det faller under det flöde som sätts. Sedan är de också med och följer upp ärendena och lyssnar av, främst i arbetsgivarkontakten, deras behov så att processen blir legitim.

Susanne Zander           Hur är det med, det här är ett privat och ett offentligt spår, vad händer efter spåret? Leder de till arbete? Är det subventionerade anställningar eller är det vanliga anställningar hos företaget?

Lejla Fatic                     När vi tittar på det stora jobbspåret som vi har ihop med omsorgsförvaltningen, våra serviceassistenter, så är det ett tiotal individer i det jobbspåret och där går de in på reguljära anställningar utan stöd. Tittar vi på det privata företaget, där vi har mindre skalor, så är det också osubventionerade anställningar som de går ut i.

Susanne Zander           För er som vill veta mer om just de specifika innehållen i de två spåren så kommer vi att dela sådan information på vår hemsida, dua.se. Vi hade ett förberedande samtal inför den här intervjun och då nämnde du i förbifarten att det hade blivit enklare när ni hade minskat volymen i jobbspår. Skulle du kunna komplettera lite med hur det gick till och varför det gjorde det hela enklare? Annars tänker man att volym är viktigt för att man ska kunna få i gång utbildningarna inte minst, där det ibland finns vissa minimital för att en utbildning ska kunna ske.

Lejla Fatic                     Det stämmer. Vi såg jobbspåren inledningsvis som stora apparater, som att de behövde fyllas med många individer för att det skulle vara lönsamt. Vi fattade ganska snabbt att det inte är volymerna som ger resultaten utan vi behöver våga gå in med de kvalitativa insatserna och tänka att det faktiskt handlar om rekryteringsbehovet hos företagen och då är det deras behov som ska styra volymerna i jobbspåren. Tittar man närmare på det så kan vi se att det är väldigt sällan som företagen har stora rekryteringsbehov, det handlar snarare om mindre volymer som företagen behöver anställa här och nu. Det vi har gjort i de sammanhangen där vi har större jobbspår är att vi har sytt ihop flera arbetsgivare i samma jobbspår och då använt utbildningsinsatserna samtidigt. Men vi har också tänkt lite utanför boxen, dels har det handlat om att vi nära fört en dialog med vår vuxenutbildning och då kan putta in våra jobbspårare i utbildningsinsatser som de redan har i gång, och att vi kunnat skräddarsy eller yrkesfärga vår SFI i mindre grupper och på så sätt kunnat få till utbildningsinsatserna för de personerna i jobbspåren. Så det har varit lite av båda delar. Med serviceassistenterna har det varit folkhögskolan som gått in och håller i den utbildningsinsatsen som vi har i det jobbspåret. Där har det verkligen handlat om att utifrån arbetsgivarnas behov är det de små skalorna, och det ser vi själva också, det är det som ger en större träffsäkerhet. Det är fler som går ut i anställningar och man är mer nöjd efteråt och då handlar det om att hitta de smarta lösningarna och tänka kreativt.

Susanne Zander           Hur kan man då ha resurser för att göra det här, alltså vad kan jobbspår bidra med ur ett kommunperspektiv?

Lejla Fatic                     Dels handlar det om att skapa arbetstillfällen för den målgruppen som står allra längst ifrån arbetsmarknaden för oss. De här individerna har väldigt sällan haft ett reguljärt arbete i Sverige. Man kanske har väldigt lite arbetslivserfarenhet från svensk arbetsmarknad. Man har med sig andra erfarenheter och kanske någon grundutbildning från sitt hemland, många gånger inte ens det. För oss har det handlat om att skapa möjligheter för dem att tillträda arbetsmarknaden. Det är en jätteviktig del, att få ut 20 stycken varje år eller att få ut 100, för oss är det lika stort mål uppnått, för varje person som tillträder arbetsmarknaden är en vinst i sig.

Susanne Zander           Både i minskade försörjningsstödkostnader förstås och eventuellt tillkomna skatteintäkter också.

Lejla Fatic                     Både det och utifrån ett barnperspektiv, att se sina föräldrar gå till ett arbete varje dag skapar också ett hopp om att jag kan tillträda en arbetsmarknad när jag växer upp. Det skapar också förutsättningar för våra barn som lever i familjer som erhåller ekonomiskt bistånd att faktiskt våga drömma, att se att det finns en väg att gå.

Susanne Zander           Absolut. Hur är det med politiken, är den intresserad av det ni gör?

Leila Fatic                     Jag skulle vilja säga att vår politik nu lokalt är mer intresserad än de har varit tidigare. Det jobbspår vi har ihop med omsorgsförvaltningen har uppmärksammats och följs noggrant både av våra egna nämndpolitiker i båda förvaltningarna, och på kommunnivå. Man har sagt att man har en positiv inställning till jobbspår och ser det som en väg ut. Det är vi jätteglada över. Sedan finns det fortfarande jättemycket arbete att göra, det finns många fler förvaltningar vi vill komma åt. Vi behöver vara en förebild för näringslivet, den kommunala sektorn måste också kunna driva jobbspår och arbeta med den typen av ingång in på sin egen arbetsmarknad, för att kunna visa våra lokala företag att det går och att det är ett vinnande koncept. För Trollhättans del så är Trollhättan den största arbetsgivaren i vår kommun. Eller en av de största i alla fall.

Susanne Zander           Absolut, det är inte ovanligt att kommunen är det, har så omfattande verksamhet. Hur arbetar ni med arbetsgivare, om vi ska fortsätta med det, alltså hur når ni arbetsgivarna? Kommer de till er? Har ni ett utåtriktat arbete?

Lejla Fatic                     Vi har både och. Dels har vi de arbetsgivarna som kontaktar oss, men främst är vi jättemycket ute. Mina jobbcoacher är ute flera gånger i veckan och besöker arbetsgivare, informerar om våra insatser och då är det både om jobbspår och om praktiklösningar. De inhämtar ordrar på vad arbetsgivarna har för behov och så tittar vi på det tillsammans om det är någon vi kan matcha ut i praktik för den här arbetsgivaren har det här behovet, eller är det så att vi hittar arbetsgivare som har likvärdigt behov, då kanske vi kontaktar dem och pratar jobbspår. Det beror lite på vad ordrarna kommer in med, men vi jobbar jättemycket mer utåtriktat idag än vi gjorde för 3 år sedan. Det är också ett arbete som startade under 2019 och som har blivit mer intensifierat nu.

Susanne Zander           Är det ett arbete som sker gemensamt med Arbetsförmedlingen eller är det något som har ökat som konsekvens av att Arbetsförmedlingen haft mindre resurser eller minskad aktivitet på den fronten.

Lejla Fatic                     Jag skulle säga att det är en konsekvens av Arbetsförmedlingens minskade aktivitet på den fronten. Den öppnade upp möjligheten för kommunen att vara på privat mark mer. Sen är det så att vi är mycket ute själva, men är det så att det är en arbetsgivare som är intresserad av jobbspår så är Arbetsförmedlingen kontaktad redan vid första mötet, vi träffar dem alltid ihop i ett första möte så att de är med i starten redan. Det ser vi inte är bra om de kommer in för sent, Arbetsförmedlingen, de behöver vara med från början. Där har vi en väldigt god lokal samverkan och dialog kring detta, så det funkar jättebra för oss.

Susanne Zander           Intressant, verkligen. En intressant fråga är förstås vad som händer sedan, eller vad som händer nu, vad som är nästa steg för er i Trollhättan. Du säger att ni ska revidera er överenskommelse och ni kommer, hoppas jag, fortsätta med lokala jobbspår. Finns det något annat?

Lejla Fatic                     Nästa steg för oss är att revidera vår överenskommelse, fortsätta öka antalet jobbspår och antalet lösningar ute i det privata näringslivet. Vi har pratat lite om att ta oss an målgruppen de som måste rehabiliteras in på arbetsmarknaden, och då också våga rehabilitera ute hos arbetsgivarna och inte i vår skyddade verkstad endast, utan att våga göra det ute. Det är en stor utmaning som vi står inför framöver. Sedan är huvudfokus för oss att inte tappa fart i jobbspårsdelen för vi ser det som ett stort vinnande koncept. Vi ser också att våra förberedande insatser inför jobbspåren har ökat vår träffsäkerhet och minskat våra avhopp och det skapar legitimitet i näringslivet.

Susanne Zander           De förberedande insatserna, är de i inledningen av ett jobbspår eller är de innan, före, ett jobbspår?

Lejla Fatic                     Vi har av båda delar. Dels har vi där vi rustar hela tiden med arbetsmarknadskunskap, vi rustar med språkinsatser, vi rustar med olika praktiklösningar. Men så har vi också där vi bygger förberedande jobbspår våra ordinarie jobbspår, som serviceassistenterna går alltid en förberedande del på tre månader, som är en studiemotiverande insats. Vi har av båda delar och det styrs av behovet hos deltagarna.

Susanne Zander           Nu släpper restriktionerna och vi är förhoppningsvis av med pandemin, för ett tag i alla fall. Många säger att efterfrågan, och det ser man i alla fall i Arbetsförmedlingens statistik, att efterfrågan på arbetskraft ökar kraftigt inom näringar som varit begränsade, inte minst på grund av pandemin. I det sammanhanget, ser ni att det finns ytterligare områden som kan bli relevanta för er? Det är intressant det du säger om att brädda rekryteringen till jobbspår till andra arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden men som kanske inte, om jag förstod dig rätt, i huvudsak var nyanlända eller ”anlända”, om de varit en längre tid i landet. För det är primärt där ni haft er målgrupp tidigare, eller hur? De som varit i behov av språkstöd och annat tillexempel. Men nu tänker ni andra grupper också?

Lejla Fatic                     Ja, och på senare tid har vi haft mer blandade grupper, där det varit, som du säger, både nyanlända och ”anlända” men också svenskfödda som av olika anledningar inte varit på den svenska arbetsmarknaden på en väldigt lång tid. De grupperna har varierat. Sedan ser vi, som du säger, lokalt här att det är lättare inom vissa branscher. Coacherna var ute i förra veckan och hade dialog med våra hotell, som ett första steg att titta på vad de har för behov inför att det lättar nu och man ser att folk vågar resa och röra sig. De dialogerna har börjat lite lätt och där kommer vi att identifiera arbetsgivarnas behov för att titta på inom vilka branscher eller områden kan vi gå ut. Det vet vi också, att under sommarperioden så är det praktikstopp, så vill vi ha jobbspår måste de börja ganska snart så att de ska vara redo inför sommaranställningarna. Där är vi på bollen.

Susanne Zander           Det är spännande och en bra strategi tror jag. Att man vet att det kommer komma en större efterfrågan till sommaren för hotell, restaurang och sådant, och kan man då ha jobbspår som slutar i anknytning till att efterfrågan är hög så ger det goda möjligheter för individer att få jobba under sommaren och få ännu mer erfarenhet och förhoppningsvis också fortsatt anställning.

Lejla Fatic                     Ja precis, så har vi gjort med vårt jobbspår som vi har nu med Nolato här lokalt. De startade här i januari för att kunna gå ut i sommaranställning för det var det behovet som Nolato hade. Där är 8 individer som går jobbspår under våren och planeras att gå över i fabrik i maj.

Susanne Zander           Jättespännande, tusen tack Lejla. Om någon vill kontakta dig eller er är det okej och vem ska man då kontakta?

Lejla Fatic                     Absolut, jättegärna! Tusen tack till er vill jag också säga. Man får jättegärna kontakta mig och mina kontaktuppgifter finns på Trollhättans stads hemsida och kan också skickas med tänker jag, ut. Eller Snjezana Budes som är samordnare hos mig på Jobbcentrum och egentligen vår jobbspårsexpert.

Susanne Zander           Då ser vi till att både information om de två jobbspår du har beskrivit idag och kontaktuppgifter finns enkelt att hitta via Duas hemsida, dua.se. Tusen tack Lejla!

Lejla Fatic                     Tack själv!

Susanne Zander           Tack alla lyssnare! Vi hörs igen om 2 veckor, då jag samtalar med Rosa Gudmundsson, Arbetsförmedlare som Samordnar lokala Jobbspår i Malmö, hon är verksam i Arbetsförmedlingens region Syd. Hej så länge!

Emil Viklund                     Du har lyssnat på Duapodden med Lejla Fatic, inspelad den 9 mars 2022. Intervjuade gjorde Susanne Zander. Podden ges ut av Delegationen för unga och nyanlända till arbete, och klipps av Emil Viklund. Du kan höra fler avsnitt av podden på vår webbsida, www.dua.se, eller i valfri podcast-app.